Heimat – ett tyskt ord som inte går att översätta

Publicerad: 31.03.2017
Författare: Claudia Sirpa Jeltsch
Kategorier: Samhälle, Vetenskap

Med anledning av Republiken Finlands 100-års jubileum år 2017 befattar vi oss vid Finlandsinstitutet i Tyskland framför allt med begreppen hem, hemland och hemvist och undersöker dessa begrepps nutida betydelse. Denna ämnestyngdpunkt delar också Claudia Sirpa Jeltsch, som inom ramarna av sitt doktorsarbete vid Helsingfors universitet undersöker tvåspråkiga människors syn på sin identitet och tillhörighet. I detta bidrag förklarar hon bakgrunden till sin forskning och de kännetecknande resultaten.

Finländare i Tyskland presenterar gärna med stolthet finska uttryck såsom sisu, kaamos och ruska; alla ord som antingen inte går att översätta eller inte existerar i det tyska språket. Men hur ser det ut med tyskan?  Så klart har tyskan också ord som inte går att översätta .Till exempel existerar det tyska ordet Fernweh inte i det spanska språket medan det finska ordet kaukokaipuu (sv: hemlängtan) är en ordagrann översättning. Ett annat intressant och omdiskuterat ord är Heimat (sv: hemvist) – som passande nog också är fokus för Finlandsinstitutet i Tyskland  under år 2017. Ordet Heimat saknar översättning i det engelska, franska eller i det finska språket. Det finska ordet kotimaa (sv: hemland) är en nära översättning men hänför sig mer till det tyska ordet Heimatland och ordet kotiseutu (sv: hembygd) är närmare det tyska ordet Heimatregion. Ett klassiskt, gammalt problem inom språkvetenskapen är då att överväga ifall människan egentligen behöver ord för att fundera på sin hemvist/Heimat eller är språkets gränser samtidigt också tankens gräns, som den berömde filosofen Ludwig Wittgenstein konstaterade: ”Mitt språks gränser är mitt universums gränser.”

Hur  föreställer sig tvåspråkiga människor sin hemvist och tillhörighet? Denna frågeställning avser jag att besvara i min doktorsavhandling. I avhandlingen har jag intervjuat 31 personer med finsk-tysk bakgrund som är bosatta antingen i Finland, Tyskland, Österrike eller i Schweiz (Helsingfors universitet, fakulteten för moderna språk, germanistik, under ledning av em. professor Irma Hyvärinen). Upplever dessa människor Finland som sitt hemland trots att de aldrig bott i där? Besitter de en finsk identitet trots begränsade kunskaper i det finska språket? Den enda förutsättningen för att få delta i intervjun var att man bör ha en finskspråkig och en tyskspråkig förälder. Både perfekt tvåspråkiga deltagare, såväl sådana som enbart talat finska under barndomen samt talat mycket litet finska. Hur definierar dessa människor sin identitet och tillhörighet? I arbetet ansåg jag det även viktigt att låta andra generationens migranter, till största del barn till finskatalande kvinnor i Tyskland, Österrike och Schweiz, få sina röster hörda. Eftersom det ofta av politiska skäl inte alltid är möjligt att ha en hybrid identitet som återspeglas också i ett dubbelt medborgarskap ville jag veta hur människor som berörs av detta tänker. Analysen av det insamlade materialet är ännu inte helt klar, men en tendens som framgår är att den övervägande majoriteten av de intervjuade upplever att de besitter en hybrid identitet, något som uttrycks genom citat såsom: ”I Tyskland känner jag mig som en finländare och i Finland känner jag mig som en tysk” eller differentierat ”Finland är mitt första hemland och Tyskland mitt andra hemland, men det kan jag bara säga på tyska”. En del uttryck och begrepp låter sig helt enkelt lättare och mer  träffande uttryckas på det andra språket – så visst lönar det sig att lära sig flera språk!

För information om forskningen samt förfrågningar gällande presentationer eller föreläsningar: claudia.jeltsch@gmail.com.

Författare: Claudia Sirpa Jeltsch, högskolelektor vid Haaga-Helia yrkeshögskola, doktorand vid Helsingfors universitet

Översättning: Emila Nylund, Niklas Willstedt

———–

Presentation av projektet Mobile Home 2017

Mer information hittas även här.

Mobile Home 2017 är ett gemensamt projekt där Finlandsinstituten i Paris, Berlin, Benelux-länderna samt i London undersöker hemmet och hemlandets betydelse runt om i Europa under det finländska jubileumsåret 2017.

Foto: Claudia Sirpa Jeltsch
Background image