Femi(ni)cid – ett fenomen, lika ”gammalt som patriarkatet själv”
Aleida Luján Pinelo har forskat fenomenet femi(ni)cid – mord som motiveras av misogyni, eller kvinnomord – i flera år, särskilt ur ett tyskt perspektiv. Parallellt med avhandlingsarbetet har hon också varit med och grundat databasen “Feminizidmap”, som dokumenterar kvinnomord i Tyskland. Luján Pinelos intresse av Tyskland grundar sig på personliga erfarenheter och i synnerhet på det att hon har funnit att ämnet fortfarande ägnas alldeles för lite uppmärksamhet där. Som expert svarade hon i ett blogginlägg teamet vid Finlandsinstitutet i Tysklands frågor om ämnet femi(ni)cid.
De senaste fem åren har jag forskat om femi(ni)cid i Tyskland som en del av min doktorandforskning. Parallellt med avhandlingsarbetet har jag varit med och grundat ett oberoende forskningsprojekt för att dokumentera femi(ni)cid i Tyskland, Feminizidmap. Under denna period har jag bevittnat hur ämnet femi(ni)cid har vunnit mark i Tyskland inom flera områden som det akademiska, juridiska, aktivistiska och politiska. Trots det finns ännu många obesvarade frågor för ett samhälle som precis börjat visa intresse för ämnet. I samband med en övning bad jag medlemmar av Finlandsinstitutet i Berlin att ställa några av sina frågor gällande femi(ni)cid och min forskning. De här frågorna använde jag som vägledning då jag skrev den här texten. Jag hoppas att läsarna av den här bloggtexten också kommer att finna svaren på dessa frågor intressanta och motivera dem att fortsätta undersöka ämnet.
Könsrelaterat våld och våld mot kvinnor är paraplybegrepp som har använts för att beskriva flera former av patriarkalt våld. Definitionerna av dessa begrepp har varierat genom åren, ibland har de använts omväxlande eller på olika sätt beroende på forskningsfält eller aktivism. Ändå täcker dessa termer flera former av våld, varav en är femi(ni)cid, som ibland anses vara den ultimata och mest extrema formen av patriarkalt våld. Men vad är femi(ni)cid i första hand?
Det finns inget enkelt svar på denna fråga. Flera personer har definierat denna term på olika sätt, men en allmän definition är ”mord på kvinnor av män för att de är kvinnor.” Det är viktigt att betona att femi(ni)cid inte bara är den ”kvinnliga” versionen av ”mord”, därför är inte alla mord på kvinnor femi(ni)cid. Om det till exempel under ett bankrån förekommer skott och det finns kvinnor bland de mördade offren, kan man genast säga att det är femi(ni)cid; offrens egenskaper är i princip irrelevanta för angriparen. I min användning av femi(ni)cid har jag ramat in det som ett begrepp som gäller vissa mord på kvinnor och flickor eller feminiserade subjekt – de som förekommer inom den patriarkala apparaten eller makthierarkierna av kön (eng. sex/gender).
Men dilemmat gällande definitionen av femi(ni)cid är kopplat till andra frågor, exempelvis vad skillnaden mellan ”femicid” och ”feminicid” är? Om så, vad är skillnaden? Och varför använder jag ”femi(ni)cid”? Den feministiska användningen av ”femicid” teoretiserades först av Diana Russell på 70-talet i en engelsktalande kontext, medan ”feminicid” utvecklades, med inspiration av Russells arbete, av Marcela Lagarde i en spansk kontext i slutet av 90-talet. I femi(ni)cidforskning används ibland femicid och feminicide omväxlande, och ibland uttrycks detta genom att ”femicid/feminicid” används. I andra tillfällen används ”femicid” för att hänvisa till den engelska formen och ”feminicid” till dess spanska översättning. Andra kanske begränsar ”femi(ni)cid” till hänvisning av fall där det råder straffrihet från staten. Jag hävdar att feminicid inte är den spanska översättningen av femicid, inte heller är feminicid den enda ”korrekta” termen på engelska. Jag har föreslagit inramningen av ”femi(ni)cid” för att undvika narrativ som vidmakthåller hierarkier mellan begrepp och snarare bjuder in till upplysta och engagerade dialoger. Oavsett detta kan den som talar eller skriver använda den term som passar dem bäst, eftersom det inte finns en enskild korrekt term, inte ens på engelska eller tyska.
Fenomenet femi(ni)cid har funnits länge, och det är lika ”gammalt som patriarkatet själv”, men det har inte alltid ansetts som en form av våld och grymhet. I jämförelse är begreppet femi(ni)cid relativt nytt. Valet att namnge dessa gärningar som brott har varit viktigt för att synliggöra diverse grymheter och samtidigt utveckla strategier för att undvika dem. Femi(ni)cid förekommer i alla samhällen, men det manifesterar sig olika i vart och ett av dem. De flesta femi(ni)cid förekommer i hemmet, och särskilt av partners eller ex-partners – så kallade intima femi(ni)cid. Utöver detta finns det andra typer av femi(ni)cid som inte förtjänar att förbises; exempelvis familj, barn, lesbofobiska, transfobiska, rasistiska, genom anknytning, genom prostitution/sexarbete, genom människohandel och genom könsstympning. Som alla klassificeringar är dessa kategorier inte stabila och inte heller fria från komplexitet, men de är användbara för att etablera mekanismer och egenskaper som hjälper oss att förstå varför de inträffar och tjänar därmed till att bygga strategier baserade på detta.
Mitt intresse för att forska om femi(ni)cid i Tyskland beror på min egen erfarenhet. Medan jag bodde i landet blev jag bekant med några fall som jag identifierade som femi(ni)cid, även om de inte var klassade som sådana, och bevittnade hur media betonade de fall där förövrarens ”kulturella bakgrund” eller offren inte var europeiska. Mitt intresse för Tyskland var också en reaktion på min oenighet med uttalandet jag hittade 2014, där Tyskland svarar på FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå med att ”feminicid” inte är ett fenomen som förekommer på dess territorium. Regeringens vägran att erkänna problemets existens, bristen på tillgängliga data och den bristande sociala medvetenheten och aktivismen fick mig att utveckla ett forskningsprojekt om Tyskland, som slutligen förverkligades 2018 när jag började arbeta på min doktorsavhandling vid juridiska fakulteten i Åbo.
Min motivation att undersöka Tyskland ur ett kritiskt perspektiv beror på mitt personliga intresse för att redogöra för komplexiteten i fenomenet femi(ni)cid och att undvika rasistiska samt främlingsfientliga diskurser i ämnet. I Tyskland är jag ”den andra”, vilket betyder att jag potentiellt kan bli dödad och få dådet skyllt på min ”latinamerikanska bakgrund”; det vill säga kan rasistiska och främlingsfientliga diskurser förklara varför jag blivit utsatt för rasistiska och främlingsfientliga diskurser. En annan drivkraft för att utföra denna forskning var erkännandet av det otroliga arbete som utvecklats i Amerika inom femi(ni)cid sedan början av millenniet och mitt intresse att placera denna kunskap i centrum för diskussionerna som äger rum i Europa. För mig är det viktigt att undvika att förstärka strukturer av nord-syd-hierarki i kunskapsproduktionen.
Faktumet att femi(ni)cid i Tyskland har börjat diskuteras har genererat olika positiva förändringar: ur den sociala aspekten har till exempel grupper och projekt av aktivister bildats kring frågan; på det juridiska och politiska området har det till exempel uppstått debatter om relevansen av användningen av begreppet inom dessa områden; och, på det akademiska området, till exempel, har fler forskningsprojekt specifikt om femi(ni)cid i Tyskland börjat dyka upp. Så det faktum att ämnet får uppmärksamhet är redan en positiv förändring och kommer förhoppningsvis att öppna dörren för att leta efter alternativ.
Översatt från engelska av Tiina Pitkäjärvi, redigerat av Irina Ruusuvuori och Viivi Tigerstedt