facebook twitter
post photo

Ein Tag auf der größten Buchmesse der Welt

Ein Tag auf der Frankfurter Buchmesse reicht, um die verschiedensten Dinge zu sammeln, durch die man sich auch gern an den Besuch erinnert: Broschüre,, Zeitschriften, Visitenkarten, Lesezeichen. Hier eine Auswahl des Ertrages des ersten Messetages 2012:

1. Lesezeichen = cool

”Lesezeichen werden immer gebraucht” erfahre ich  beim Messestand Finnlands. Dort bekomme ich nämlich das druckfrische Finnland. Cool. -Lesezeichen, das schon jetzt auf Finnland als Ehrengast der Buchmesse 2014 hinweist. Und es stimmt doch: Obwohl alle von der wachsenden Popularität des E-Books sprechen, wird Literatur aus allen Ecken der Welt hier tatsächlich mit Hilfe von Büchern präsentiert.

Ein Augenblick lang versuche ich mir vorstellen, wie es aussehen würde, falls jedes Buch in den unzähligen Bücherregalen und Ständen dieser riesigen Messe  durch elektronische Lesegeräte ersetzen würde. Wo würde ich dann das Lesezeichen, das ich in der Hand hatte, hinstecken! Nein, Lesezeichen sind einfach echt cool.

2. Ein „Programmroman“ und eine kleine Entschuldigung

Lesezeichen können auch wertvoll sein, wenn man durch das Programmheft der Buchmesse blättert – ein Roman in Taschenbuchformat von fast 700 Seiten! In so einem Mammutwerk kann natürlich auch etwas schief gehen, wird aber immer mit Humor korrigiert: In dem Programmroman steckt eine Postkarte mit dem Text „AWE MŌ TAKU HĒ!” (das heißt ungefähr „Hoppla, ich habe einen Fehler gemacht!“ auf Maori da diesjährigen Ehrengastland Neuseeland ist) − und eine Erklärung, dass nicht alles mit der Seitennummerierung ganz richtig ist.

3. Ein Gesicht – Tausende von Erzählungen

Auf der ersten Seite der Messezeitung Frankfurter Allgemeine: ein Mann mit tätowiertem Gesicht, der die Zunge zeigt, Hintergrund schwarz. Es ist erkennbar, dass Neuseeland sich in seinem Programmangebot auf die Erzählkunst und die Mythen konzentrieren wollte.

Zum Abschluss des ersten Tages gibt es eine Maoritanz- und Gesangsaufführung, die in dem verdunkelten Neuseeland-Pavillon abgehalten wird. Der Tanz spiegelt sich in einem schwarzen Wasserbassin mit funkelnden Sternen und Mond, das Publikum erfährt, was die Lieder bedeuten und wie die traditionellen Waffen benutzt werden. Frieden legt sich über die Messehalle.

P.S. Falls sich eines Tages irgendwo ein Bild auffindet, das eine Messebesucherin in herbstlicher Kleidung zwischen einer Menge Maoritänzern auf einer Rolltreppe zeigt, kann es durchaus sein, dass es ich bin!

Jemima Koli, Redaktion FINNLAND.COOL..

Under en dag på bokmässan i Frankfurt hinner man samla på sig ett och annat som kan hjälpa att friska upp minnet av besöket i efterhand: broschyrer, tidningar, visitkort, bokmärken. Några plock från första mässdagen anno 2012:

1. Bokmärken = cool

”Bokmärken behövs alltid” fick jag höra vid den finska montern där pinfärska Finnland. Cool. –bokmärken delades ut för att påminna om att Finland ska vara temaland på mässan år 2014. Och det stämmer: även om det talas om att e-boken växer i popularitet så är det med hjäp av böcker som litteratur från världens alla hörn presenteras här.

För ett ögonblick försökte jag inbilla mig hur det skulle se ut om varje bok på den enorma mässan i de otaliga bokhyllorna och ställningarna skulle ersättas av läsplattor och undrade vart jag i så fall skulle stoppa märket jag hade i handen, tänk bara! Nej, bokmärken är ganska cool i alla fall.

2. Programroman samt en liten ursäkt

Bokmärken kan behövas också då man bläddrar i programhäftet för själva bokmässan – en roman i pocketform på knappa 700 sidor. I processen för skapandet av ett så digert informationspaket kan något gå snett också, men det kan alltid rättas till med humor: instucket i programromanen finns ett kort med texten ”AWE MŌ TAKU HĒ” (ungefär  ”oj då” på maori då Nya Zeeland är temaland i år) och en förklaring om att det skett ett fel i sidnumreringen i personregistret och hur man på bästa sätt ska hitta rätt sida för rätt uppträdare.  Vilket ord på finska skulle man månne välja för att på ett lika finurligt sätt rätta till ett misstag om två år?

3. Ett ansikte – tusen berättelser

På framsidan av Frankfurter Allgemeines mässnummer: en man med tatuerat ansikte som sträcker ut tungan, svart bakgrund. Det är berättarkonsten och myternas värld som temalandet har velat lyfta fram i programmet.

Första dagen avslutas med en maoridans- och sångföreställning, som hålls i den mörklagda temalandspaviljongen. Dansen speglas i en svart vattenbassäng med glimrande stjärnor och måne, publiken får lära sig om sångernas betydelse och hur de traditionella vapnen används och en frid lägger sig över mässhallen, som drar andan inför nästa dags prövning.

P.S. Om ni någon gång råkar se ett fotografi med en höstklädd bokmässbesökare i en rulltrappa mellan beväpnade tatuerade maoridansare, så är det mycket möjligt att det är jag!

Jemima Koli, FINNLAND.COOL. -redaktionen

Under en dag på bokmässan i Frankfurt hinner man samla på sig ett och annat som kan hjälpa att friska upp minnet av besöket i efterhand: broschyrer, tidningar, visitkort, bokmärken. Några plock från första mässdagen anno 2012:

1. Bokmärken = cool

”Bokmärken behövs alltid” fick jag höra vid den finska montern där pinfärska Finnland. Cool. –bokmärken delades ut för att påminna om att Finland ska vara temaland på mässan år 2014. Och det stämmer: även om det talas om att e-boken växer i popularitet så är det med hjäp av böcker som litteratur från världens alla hörn presenteras här.

För ett ögonblick försökte jag inbilla mig hur det skulle se ut om varje bok på den enorma mässan i de otaliga bokhyllorna och ställningarna skulle ersättas av läsplattor och undrade vart jag i så fall skulle stoppa märket jag hade i handen, tänk bara! Nej, bokmärken är ganska cool i alla fall.

2. Programroman samt en liten ursäkt

Bokmärken kan behövas också då man bläddrar i programhäftet för själva bokmässan – en roman i pocketform på knappa 700 sidor. I processen för skapandet av ett så digert informationspaket kan något gå snett också, men det kan alltid rättas till med humor: instucket i programromanen finns ett kort med texten ”AWE MŌ TAKU HĒ” (ungefär  ”oj då” på maori då Nya Zeeland är temaland i år) och en förklaring om att det skett ett fel i sidnumreringen i personregistret och hur man på bästa sätt ska hitta rätt sida för rätt uppträdare.  Vilket ord på finska skulle man månne välja för att på ett lika finurligt sätt rätta till ett misstag om två år?

3. Ett ansikte – tusen berättelser

På framsidan av Frankfurter Allgemeines mässnummer: en man med tatuerat ansikte som sträcker ut tungan, svart bakgrund. Det är berättarkonsten och myternas värld som temalandet har velat lyfta fram i programmet.

Första dagen avslutas med en maoridans- och sångföreställning, som hålls i den mörklagda temalandspaviljongen. Dansen speglas i en svart vattenbassäng med glimrande stjärnor och måne, publiken får lära sig om sångernas betydelse och hur de traditionella vapnen används och en frid lägger sig över mässhallen, som drar andan inför nästa dags prövning.

P.S. Om ni någon gång råkar se ett fotografi med en höstklädd bokmässbesökare i en rulltrappa mellan beväpnade tatuerade maoridansare, så är det mycket möjligt att det är jag!

Jemima Koli, FINNLAND.COOL. -redaktionen

Under en dag på bokmässan i Frankfurt hinner man samla på sig ett och annat som kan hjälpa att friska upp minnet av besöket i efterhand: broschyrer, tidningar, visitkort, bokmärken. Några plock från första mässdagen anno 2012:

1. Bokmärken = cool

”Bokmärken behövs alltid” fick jag höra vid den finska montern där pinfärska Finnland. Cool. –bokmärken delades ut för att påminna om att Finland ska vara temaland på mässan år 2014. Och det stämmer: även om det talas om att e-boken växer i popularitet så är det med hjäp av böcker som litteratur från världens alla hörn presenteras här.

För ett ögonblick försökte jag inbilla mig hur det skulle se ut om varje bok på den enorma mässan i de otaliga bokhyllorna och ställningarna skulle ersättas av läsplattor och undrade vart jag i så fall skulle stoppa märket jag hade i handen, tänk bara! Nej, bokmärken är ganska cool i alla fall.

2. Programroman samt en liten ursäkt

Bokmärken kan behövas också då man bläddrar i programhäftet för själva bokmässan – en roman i pocketform på knappa 700 sidor. I processen för skapandet av ett så digert informationspaket kan något gå snett också, men det kan alltid rättas till med humor: instucket i programromanen finns ett kort med texten ”AWE MŌ TAKU HĒ” (ungefär  ”oj då” på maori då Nya Zeeland är temaland i år) och en förklaring om att det skett ett fel i sidnumreringen i personregistret och hur man på bästa sätt ska hitta rätt sida för rätt uppträdare.  Vilket ord på finska skulle man månne välja för att på ett lika finurligt sätt rätta till ett misstag om två år?

3. Ett ansikte – tusen berättelser

På framsidan av Frankfurter Allgemeines mässnummer: en man med tatuerat ansikte som sträcker ut tungan, svart bakgrund. Det är berättarkonsten och myternas värld som temalandet har velat lyfta fram i programmet.

Första dagen avslutas med en maoridans- och sångföreställning, som hålls i den mörklagda temalandspaviljongen. Dansen speglas i en svart vattenbassäng med glimrande stjärnor och måne, publiken får lära sig om sångernas betydelse och hur de traditionella vapnen används och en frid lägger sig över mässhallen, som drar andan inför nästa dags prövning.

P.S. Om ni någon gång råkar se ett fotografi med en höstklädd bokmässbesökare i en rulltrappa mellan beväpnade tatuerade maoridansare, så är det mycket möjligt att det är jag!

Jemima Koli, Redaktion FINNLAND.COOL..

Wir verwenden Cookies auf unserer Website, um Ihnen die relevanteste Erfahrung zu bieten
Weitere Informationen über die Verwendung Ihrer Daten finden Sie in unserer Datenschutzerklärung.